Familjehemsvård

Vi arbetar med förstärkt familjehemsvård vilket betyder att de familjehem som vi samarbetar med får handledning, utbildning och stöd.

Om tjänsten

Vi arbetar med förstärkt familjehemsvård, vilket ställer stora krav på oss både när det kommer till juridiska aspekter, ekonomiska aspekter men kanske viktigast av allt – att finnas där för våra familjehem på ett vettigt sätt. Vi ser till att alltid ha aktuell kunskap, att bidra till familjehemmens utveckling på så många sätt vi kan samt att alltid finnas där. Och med alltid menar vi alltid.

Våra familjehem är vanliga ovanliga familjer. Vanliga på så sätt att de är just familjer – inte behandlare. Ovanliga för att de förutom att de väljer att öppna sitt hem för en person som behöver, dessutom är beredda att göra anpassningar som krävs i en familj där det bor någon med NPF.

Familjehemmen grundutbildas i kursen ”En alldeles särskild familj – att vara familjehem för unga med autism och asperger”. Kursens grundmoment är: Den biologiska familjen, kunskap om funktionsnedsättningen, bemötande och förhållningssätt, vardagsstrategier, uppföljning av insatser.

Kursen avslutas med att varje familjehem skriver ett sammanfattande dokument kring kursens innehåll där de reflekterar över sin egen familj i relation till sina kunskaper om AST. Detta dokument är tillgängligt för placeringsansvarig socialsekreterare.

Efter grundutbildningen erbjuds familjehemmen att delta i fortsatta utbildningsträffar en kväll/månad.

Utbildningsträffarnas teman varierar. Exempel på teman är fortsatt kunskap om autismspektrumtillstånd (AST), lagstiftning, träffar med personer med egen diagnos samt kris och sorg.

Familjehemmen erbjuds enskild handledning inom AST minst en gång i månaden. Familjehemmen erbjuds också enskild psykosocial handledning minst en gång i månaden. AST-handledning och psykosocial handledning utförs av olika handledare.

Varje familjehem har en familjehemskonsulent med socionomutbildning med lång erfarenhet av handledning till familjehem, samt vidareutbildning inom handledning. Konsulenten har kontakt med socialtjänsten och ansvarar för att samordna studiebesök i familjehemmet samt delta vid inskrivning och uppföljning, eventuellt tillsammans med AST-handledaren. Efter överenskommelse kan konsulenten delta vid övriga möten kring den placerade.

Våra familjehem är utredda enligt BRA-fam, kompletterat med eget utredningsmaterial. Vi har dessutom tagit fram ett ytterligare kompletterande utredningsmaterial specifikt för att ta emot personer med AST. Detta material berör till exempel familjens möjligheter och vilja till att göra särskilda anpassningar utifrån funktionsnedsättningen, familjens möjligheter att vara strukturerade och familjens vilja att tidvis arbeta med bestämda mål.

Vi tror på att låta socialtjänsten göra det vi inte får. Luvab har inte, och kommer inte ta några beslut som tangerar myndighetsutövning. Utöver detta tror vi att familjehemmen är de stora experterna, och kommer inte att ge dem order eller förhållningsregler. Däremot kan vi ställa krångliga frågor, vrida och vända på situationer eller komma med påståenden.

Lindberg Utveckling AB (LUVAB) är ett företag som utbildar och handleder inom disciplinerna socialt arbete och pedagogik. En av våra verksamhetsgrenar är förstärkt familjehemsvård.

Vi arbetar utifrån ett barnperspektiv. Det är därför viktigt för oss att skilja på myndighetsrollen och vad vi som privata utförare kan bistå med. Vårt arbete är i första hand att ge handledning, utbildning och stöd till familjehemmen när de behöver oss.

För den familjehemsplacerades rättssäkerhet är det viktigt att myndighetsutövningen utförs av en myndighet och inte av en privat utförare.

Rent specifikt betyder det att vi på LUVAB inte skriver genomförande- eller vårdplan samt inte rapporterar om annat än vår egna insats för familjehemmen.

Verksamhetsidé

Förutsägbarhet

Vi lägger särskild fokus på att ta hänsyn till den placerades önskemål inför flytt till familjehemmet. Personer med AST kan ibland ha svårt att hävda sina behov och att föreställa sig förändringar. Av den anledningen har vi ett strukturerat kartläggningsmaterial vars syfte är att skapa trygghet och förutsägbarhet inför flytten till familjehemmet.

Tydlighet

Vidare har den placerade tillgång till ett utvärderingsmaterial inspirerat av BBiC. Materialet syftar till att göra vardagen begriplig och överskådlig för den som bor i familjehem samt att uppmärksamma och tydliggöra framsteg i utvecklingen. Om den placerade vill det kan materialet delas med ansvarig socialsekreterare. Förhoppningen är att materialet ska bli ett verktyg som den placerade kan ha nytta av i sitt liv även efter avslutad placering. Våra familjehem har också tillgång till materialet ”Jag och min diagnos”. Materialet kan användas för att den placerade ska få en utökad självkännedom gällande sina styrkor, svårigheter och behov.

Vi lägger dessutom särskild fokus på trygghet och förutsägbarhet vid umgänge med biologisk familj samt utslussning från familjehemmet.

Mål med placeringen

Den placerade med AST har samma behov som andra av en omgivning som är aktiv i sin närvaro, som stöttar och ser, som håller när det blåser och som möter ens person med snälla ögon. Utifrån sin funktionsnedsättning tillkommer dessutom en del behov. AST ingår i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utifrån vad vi kommit fram till inom forskningen idag är tillståndet livslångt. Det går inte att bota AST, men det går att lära sig att leva med det och ha ett gott liv trots sitt särskilda tillstånd.

En mycket viktig del i att hitta sätt att förhålla sig till sin tillvaro är att känna till sina egna styrkor och svårigheter. Att kunna förmedla behov av hjälp eller utforma en plan B för besvärliga och påfrestande utmaningar är viktigt, liksom att hitta en livsbalans som förebygger utmattning och stressrelaterad tilläggsproblematik.

Målet med placeringen är att den placerade ska ha en bra tillvaro under sin tid i familjehemmet samt att han ska hitta de verktyg som han behöver för att kunna leva ett gott liv efter familjehemstiden utifrån sina förutsättningar.

Vem är jag? Vad vill jag? Vad kan jag?

Viktiga grunder för en okej tillvaro och hyfsade framtidsutsikter kan vara att få koll på:

Relationer

Vilka relationer har jag? Hur hanterar jag dem? Hur tar man initiativ till och behåller relationer? Hur vet jag om en relation är bra för mig?
Fritid: Hur fyller jag min fritid? Vad fyller på min energi? Finns det fritidsaktiviteter som jag vill prova på? Hur mycket orkar jag?

Vardag

Vilka vardagssysslor kan jag? Vad behöver jag kunna? Finns det sådant jag inte kan lära mig?

Identitet

Vad är jag-vad är AST? Vad är jag bra på-vad är svårt för mig? Vilka goda val har jag gjort i livet? Hur löser jag problem? Vad får mig att känna motivation?

Problematiska beteenden

Finns det sådant som jag gör som skadar mig eller min omgivning? Vilket stöd behöver jag för att ersätta dessa beteenden med andra, mindre skadliga och hur kan vi hitta sätt för att jag inte ska hamna i samma problem igen?

Bemötande och förhållningssätt

Personer med AST har annorlunda funktion inom socialt samspel och beteenden. Denna annorlunda funktion ställer till det så pass mycket att de har svårt att få till ett fungerande vardagsliv utan stöd. Orsakerna till svårigheterna är bland annat bristande förmåga att förstå sig på andra människors inre liv och att sätta sitt eget beteende i relation till andra. En förmåga att se till detaljer snarare än helhet gör att många upplever omvärlden som fragmentarisk och oförutsägbar. Dessutom gör bristande exekutiva förmågor att det blir svårt att planera, organisera och genomföra sina planer, samt att vara flexibel.

Konsekvenserna av att leva med dessa svårigheter blir ofta att man utsätts för över- eller underkrav, att man får svårt att påverka sin situation och att man inte upplever sin omvärld som begriplig. Ibland leder detta till psykisk ohälsa.

För att förebygga problematiska beteenden, men också för att skapa en hållbar miljö för personer med AST används olika grundstenar:

  • Kommunikation: För att kunna förmedla oss och påverka vår omgivning måste vi ha fungerande sätt att kommunicera med varandra. De flesta unga med AST och normalbegåvning har ett talat språk, men har svårt att tolka det andra säger samt översätta vad de ska göra med informationen.
  • Struktur och förutsägbarhet: Väldigt många med AST behöver tänka aktivt på det som bara går av sig själv för många utan AST. Sådant som vi gör på rutin, så som att äta, duscha, plocka ur diskmaskinen etc tar massor av energi om man hela tiden måste använda sitt medvetna tänk för att genomföra. Genom att kompensera dessa brister genom yttre stöd så som påminnelser kan personen med AST spara energi och känslan av att ständigt misslyckas med andras krav. Man kan också behöva förutsägbarhet inom socialt umgänge genom till exempel sociala berättelser och program för sociala aktiviteter.
  • Hitta aktivitetsnivån: Ett behov av förutsägbarhet kan ibland göra att man isolerar sig från en värld som upplevs otrygg. Det är viktigt att få processtid, och att vi är medvetna om att personer med AST ofta behöver längre processtid än personer med typisk utveckling. Dock behöver man hitta en aktivitetsnivå som fungerar, då tristess i sig kan utlösa problematiska beteenden.
  • Kunskap om sig själv: Genom olika strukturerade kurser kan personen bygga på sin kunskap om sig själv i relation till sin omgivning och sin funktionsnedsättning. Att identifiera stressorer och hantera frustration är några viktiga delar i detta